Fy Fan!!

Vet inte ens vart jag ska börja.... tyckte att hösten började riktigt bra, med ny kärlek....
men det har visat sig att den där så kallade kärleken har förstört mitt liv. jag har inte bara förlorat mina vänner, jag har i stort sett förlorat mina föräldrar och nu har jag också förlorat min stolthet.
jäkla as!! är så förbannad, arg, besvíken, ledsen, övergiven, trampad på, spottad på, förd bakom ljuset, blåögd... all jävla skit man kan komma på.
hon kan inte ens vara rakryggad och ärlig när jag har kommit på henne med handen i kakburken. så jäkla lågt!! fy fan säger jag bara!!